Jag har skaffat en katt. En klassisk bondkatt med en tredjedels norsk skogskatt i sig. Han är så söt. Att skaffa honom är något jag inte ångrar en sekund. Jag har märkt stor skillnad i min psykiska ohälsa. Det är helt otroligt hur mycket djur kan påverka ens hälsa till det bättre! Det är detta som jag tar upp om i denna story.

Redan som liten fanns det djur omkring mig. Min syster tog ut mig till stallet när jag var 2 år gammal och jag fick sitta på hennes häst. När jag var 6 år gammal fick jag en katt och min syster fick en. Tyvärr så försvann den kort därefter. Vi hade också två hundar som jag tyckte om att mata med glass. Man kan säga att min barndom var harmonisk och idyllisk med alla dessa djur.

När jag sedan blev vuxen har jag också haft djur omkring mig. Särskilt katt. Men för några år sedan hände något. Jag drabbades av psykisk ohälsa och började må dåligt. Jag fick humörsvängningar, låg i sängen, fick dåligt självförtroende och kände mig ensam. Jag tänkte att livet är tråkigt och utan mening.

Allting vände när jag tog beslutet att skaffa katt. När jag såg honom för första gången var det kärlek vid första ögonkastet. Han tittade på mig med en blick som sa att det var just mig han ville ha som matte. Självklart var det jag!

Första dagen hemma låg vi i soffan med filt och myste. Det som jag tyvärr glömde skaffa var en korg till honom. Så istället blev det en blå mjuk filt och min ena soffa och mage som blev hans plats. Det blev mycket närhet, kel och mys. Det blev han och jag. En meningsfullhet skapades hos mig, något jag inte hade upplevt på länge. Både jag och min familj kände då att det inte bara fanns hopp utan även glädje i min tillvaro när jag hade någon att ta hand om. Livet vände och jag som person växte!Han har gett mig så mycket! Bland annat har han gett mig:

  • Mer glädje i tillvaron
  • Mer lugn och stillhet
  • Mer närvaro
  • Stärkt självförtroende
  • Större meningsfullhet

Nu ser jag fram emot vad livet kan ge mig och jag känner mer meningsfullhet i tillvaron. Jag har till och med tatuerat in honom på armen och nu kommer han alltid finnas där som en påminnelse och minne om kärlek och livet.